Biltripp!
Denna soliga och varma junidag åkte jag och mamma iväg på ett litet äventyr. Vi besökte först ett väldigt varmt Älvsbyn och där shoppade mamma på rean. Jag hittade naturligtvis också något, men det var tyvärr inte rea på det plagget.
Innan vi begav oss vidare på vår biltripp så skulle vi fika. Något som jag inte trodde var möjligt inträffade då - nämligen ett försvinnande! Jag och mamma hade gått och tittat i olika butiker och vi skulle sedan sammanstråla för att gå och fika. Jag väntade utanför butiken där jag trodde min goda moder var, men jag fick då sitta i den gassande solen och vänta på... Ingenting. Hm... Jag begav mig in i butiken, men det gav inget resultat. Jag gick in i nästa klädbutik, men samma resultat där. Var kan en människa försvinna, ja, i alla fall i Älvsbyn? Jag väntade ytterligare en stund i solen, men det var inte direkt skoj så jag begav mig till fiket där vi skulle fika. Där står mamma och väntar på mig! Hur var det nu med kommunikationen? Ja, dålig just för tillfället. Mamma undrade var jag hade varit. Ja, det var alltså jag som hade försvunnit? Intressant, när jag var av en helt annan åsikt.
Fikat blev en slabang för mamma och en kladdkaka för mig. Gott!
Äventyret bar vidare till Moskosel. Vi stannade på Rallarmuseet och tittade på hur rallarna hade det när de la järnvägar här uppe i norr. Åh! Jag borde ha fotograferat! Nästa gång, då ska jag minsann ta mängder av kort...! Det var en jättetrevlig kvinna som jobbade där som stannade och pratade med oss ett tag. Det verkar som om hon visste vilka mina släktingar på pappas sida var och är. Coolt! Men det är kanske inte så svårt att veta, eftersom Moskosel inte är ett jättestort ställe.
Väl framme i Arvidsjaur tog vi oss en sväng på stan. Vi kollade in stadens klädbutiker och i en av klädbutikerna träffade jag A. Hon såg ut att ha nyss kommit från stranden för hon hade fått så otroligt fin färg. Det blev dock ingen shopping i Arvidsjaur. Det får bli en till tur till A-jaur och då kanske jag hittar mig något fint.
När shoppingrundan var överstökad for vi på graven och planterade blommor på farmors, E:s och pappas mormors och morfars gravar. Det blev jättefint!
Nu började det bli middagstid och då for vi och åt på Lapponiakåtan. Vi åt deras biff och den var riktigt god. Mätta och belåtna blev vi minsann.
På hemvägen fotade jag lite grand. Några bilder skulle jag väl få med mig från denna biltur...!
Åkerbär vid vägkanten
En gammal bro - undra var den leder till...?
Grönt är skönt! Och blått är flott!
Jag gillar att åka på roadtrips, speciellt till ställen man har någon slags anknytning till. Även om jag har varit på dessa ställen flera gånger så spelar det ingen roll - det är lika roligt varje gång.
Innan vi begav oss vidare på vår biltripp så skulle vi fika. Något som jag inte trodde var möjligt inträffade då - nämligen ett försvinnande! Jag och mamma hade gått och tittat i olika butiker och vi skulle sedan sammanstråla för att gå och fika. Jag väntade utanför butiken där jag trodde min goda moder var, men jag fick då sitta i den gassande solen och vänta på... Ingenting. Hm... Jag begav mig in i butiken, men det gav inget resultat. Jag gick in i nästa klädbutik, men samma resultat där. Var kan en människa försvinna, ja, i alla fall i Älvsbyn? Jag väntade ytterligare en stund i solen, men det var inte direkt skoj så jag begav mig till fiket där vi skulle fika. Där står mamma och väntar på mig! Hur var det nu med kommunikationen? Ja, dålig just för tillfället. Mamma undrade var jag hade varit. Ja, det var alltså jag som hade försvunnit? Intressant, när jag var av en helt annan åsikt.
Fikat blev en slabang för mamma och en kladdkaka för mig. Gott!
Äventyret bar vidare till Moskosel. Vi stannade på Rallarmuseet och tittade på hur rallarna hade det när de la järnvägar här uppe i norr. Åh! Jag borde ha fotograferat! Nästa gång, då ska jag minsann ta mängder av kort...! Det var en jättetrevlig kvinna som jobbade där som stannade och pratade med oss ett tag. Det verkar som om hon visste vilka mina släktingar på pappas sida var och är. Coolt! Men det är kanske inte så svårt att veta, eftersom Moskosel inte är ett jättestort ställe.
Väl framme i Arvidsjaur tog vi oss en sväng på stan. Vi kollade in stadens klädbutiker och i en av klädbutikerna träffade jag A. Hon såg ut att ha nyss kommit från stranden för hon hade fått så otroligt fin färg. Det blev dock ingen shopping i Arvidsjaur. Det får bli en till tur till A-jaur och då kanske jag hittar mig något fint.
När shoppingrundan var överstökad for vi på graven och planterade blommor på farmors, E:s och pappas mormors och morfars gravar. Det blev jättefint!
Nu började det bli middagstid och då for vi och åt på Lapponiakåtan. Vi åt deras biff och den var riktigt god. Mätta och belåtna blev vi minsann.
På hemvägen fotade jag lite grand. Några bilder skulle jag väl få med mig från denna biltur...!
Åkerbär vid vägkanten
En gammal bro - undra var den leder till...?
Grönt är skönt! Och blått är flott!Jag gillar att åka på roadtrips, speciellt till ställen man har någon slags anknytning till. Även om jag har varit på dessa ställen flera gånger så spelar det ingen roll - det är lika roligt varje gång.
Kommentarer