Harry Potter and the Half-Blood Prince
Äntligen fick jag se den sjätte filmen om Harry Potter, och vad jag är nöjd och belåten! Det kan dock ha att göra med att jag är ett Harry Potter-fan für alle, men vad tusan...!
När jag och mina vänner satte oss ner i biosalongen blev jag förvånad över att åldersnivån på människorna som skulle se filmen var... Högre än förväntat. Första filmen jag såg på bio - Harry Potter and the Chambers of Secrets - så kände jag mig lite malplacerad. Då var jag 22 år, och medelåldern i biosalongen var kanske +12...? Denna afton var medelåldern kanske +22 år...? Historien om Harry Potter har ju utvecklats från att vara charmig och lite småläskig, till att fortfarande vara charmig, men samtidigt ganska skrämmande och hotfull. Inte underligt att medelåldern på personerna som ser filmen på bio har blivit högre. Samtidigt har ju de barn som läste Harry Potter från början också blivit äldre...
Filmen var över all förväntan. Jag är redan sugen på att se filmen igen. Åter igen - det kan ha att göra med att jag är ett Harry Potter-fan ut i fingerspetsarna.
Kommentarer kring karaktärerna (kan innehålla spoilers):
Rubert Grints bästa ögonblick i filmen var när han tror sig ha druckit Felix Felicis och spelar så otroligt bra quidditch.
HERMIONE GRANGER +++
Emma Watson är ju så otroligt söt som Hermione. All den smärta hon måste känna när Ron inte förstår att hon är upp över öronen förälskad i honom är så tydlig. Bäst av allt är när hon försöker undvika Cormac McLaggen (spelad av Freddie Stroma) och hans v ä l d i g t tydliga försök att flörta med henne.
Jag har alltid tyckt att sedan Michael Gambon tog över rollen som Dumbledore, så har det blivit lite mer liv i den karaktären - vilket jag anser är något positivt. Inte för att Richard Harris gjorde ett dåligt jobb, absolut inte - han var också otroligt bra i sin rolltolkning, fast på ett helt annat sätt.
I denna film lyckas verkligen Gambon att överföra till tittarna den inre kamp som han har gällande vilka beslut han måste ta... Åh... Bland det charmigaste ögonblicken i filmen med Dumbledore är när han kör lite killsnack med Harry.
Äntligen fick Bonnie Wright mer spelrum! Men i ärlighetens namn tycker jag att hon verkar lite tafatt och blyg i sin rolltolkning av Ginny. Ibland tindrar hon dock till, bland annat när hon och Harry är i The Room of Requirement...
Jag fullständigt älskade historien som är med i boken om dessa karaktären, men oturligt nog får vi inte se David Thewlis och Natalia Tenas kärlek blomma ut. Det enda som antyder att dessa två är ett par är när Tonks säger "älskling" till Remus. Åh... Hoppas vi får se mer av dessa två i de två sista filmerna.
Jag hade gärna också velat att det hade framgått att det var karaktären Fenrir Greyback (spelad av Dave Legeno) som bitit Remus när han bara var ett litet barn, men neeej... Och varför fick inte Fenrir mer spelrum? Man förstod inte alls hur mäktig och farlig han var som varulv, att han riktigt älskar att döda. Det behövdes inte en scen där Fenrir mördar massa folk, men lite information om hans karaktär i ett samtal hade varit väldigt passande.
Åh...! Jim Broadbent är otroligt bra i sin rolltolkning av Slughorn. Även om han kanske inte fysiskt påminner så mycket om karaktären så tycker jag att han är övertygande som elitlärare.
Rolig kuriosa: Broadbent spelar ju Bridget Jones pappa, och i rollen som Madam Pomfrey har vi Bridget Jones mamma - Gemma Jones! Sådant tycker jag är kul. Vem vet - kanske har Slughorn och Pomfrey haft skoj under någon personalfest...?
Alan Rickman har alltid briljerat i rollen som Snape, och det gör han även i denna film. I denna film börjar han dessutom visa en mjukare sida, en mänskligare sida, men vad beror det på? Snape är en komplex karaktär, och det krävs en skådespelare av Rickmans kaliber för att klara av att göra den trovärdig.
Under tiden jag och mina kompisar såg på filmen viskade jag:
- Alltså, Snape är ju faktiskt riktigt snygg.
H tittade på mig och sa något i stil med:
- Du är ju inte riktigt klok. Men du har ju alltid gillat killar som är lurviga.
Hm... Är Snape lurvig? Ja, det kanske han är...? Men borde jag inte tycka att Remus och Fenrir är snygga i sådana fall...?
DRACO MALFOY ++++
Jag tror att efter Tom Felton har spelat in Harry Potter-filmerna så kommer han att få en bra fortsatt skådespelarkarriär. Draco får ett uppdrag som måste genomföras. Inombords lider han helvetets alla kval. Felton lyckas att utveckla denna karaktär från att bara vara en översittare till att faktiskt kunna tydligt visa känslor som är djupare än att enbart känna ilska över att förlora en quidditchmatch. Bra jobbat!
Sist, men verkligen inte minst, så har vi Helena Bonham Carters rollprestation. Wow, säger jag då bara. Även om hon är en riktig bitch (bokstavligen) så gör hon det på bästa möjliga sätt. Hon är en plåga för alla i sin omgivning som inte är på hennes sida.
Vad jag själv tyckte var väldigt viktigt var scenen med Bellatrix, Narcissa Malfoy (spelad av Helen McCrory - den donnan borde ha fått mer spelrum, säger jag då bara!) och Snape. Vackert, för vad gör inte systrar för varandra...?
Betyg
4/5
Jag anser inte att denna film är bara en film som lotsar oss till nästa film, utan den är underhållande, humoristisk, varm, mänsklig och framför allt visar att det finns hopp även om allt känns hopplöst.
Kommentarer